Varning för skitprat

Suck, pust och stön. Ett av det värsta med den här dieten är att magen krånglar. Det bubblar och kurrar och har sig, men när jag går på toa är det stört omöjligt att få ut nåt. Blä...inget skoj alls.
Stjäl laktipex av Anja, för att mjuka upp det hela men då blir det allt eller inget. 1 påse ger ingen effekt, inte 1½ heller. 2 påsar blir det räcerbajs av. Att jämföra med när jag hade herr Cryptosporidium på besök i slutet av november.  Men om jag nu måste välja, vilket jag måste så tar jag nog hellre det senare... Blir ju som lite lättare att gå ner i vikt om man får skita - rent ut sagt!!

Hur som helst. Snart är dag 18 över också och hittills har min önskan från gårdagen slagit in. Inte någon insulinkänning ännu. Tyvärr har värdena fram till middagen legat lite i överkant. Det verkar som det är endera eller där med. För lågt eller för högt. Hoppas dock att jag lyckas stabilisera det under de här sista 4 dagarna så att värdena är ok under operationen, vill inte få känning då. Men det är klart, de håller väl koll på mig förstås.

I morgon ska jag på hc och ta nåt prov för blodgruppering. Står så på pappret i alla fall. Ett prov som inte fick vara mer än 5 dagar gammalt på operationsdagen. Samtidigt ska jag passa på att väga mig. Får se om det blir en vilkt på måndag morgon som vanligt också, eller om jag bara kollar en vikt här hemma!

Bye bye!!

Kommentarer
Postat av: Eva

Skitprat och skitprat. Men ska vi prata skit kan jag meddela dig att ut kommer skiten. Förr eller senare. Jag går på toa en gång i veckan. Och det fungerar alldeles utmärkt, för min del. Viktnedgången är omedelbar! Och ganska stor. Nog om skitpratet.

Bra jobbat! Nu är du snart i mål. Vad är det första du ska äta? När du kan äta fast föda igen alltså. Och vad ska du dricka? Mandarin på chili? ;-)

2011-01-20 @ 23:48:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0